lördag 20 mars 2010

Carl Johan

Och Vallgren! Inte att förglömma Vallgren. Absolut en husgud, inte bara för romanernas skull utan även för musikens. Han verkar vara sådär förfärligt uppblåst och stroppig att man inte kan låta bli att tycka om honom för just den sakens skull, och jag får erkänna att jag har en svag punkt för honom. Kunzelmann & Kunzelmann ligger och väntar på läsning, och det är en ljuvlig längtan efter att få plocka upp den. Vallgren!

5 kommentarer:

  1. Nu glömde jag svara på frågan i ditt förra inlägg. Vilka är mina husgudar? Det vet du nog visserligen redan efter att ha läst min blogg men here goes:

    Sara Stridsberg
    Charles Bukowski
    Hjalmar Söderberg
    Jonas Hassen Khemiri
    Francoise Sagan
    Selma Lagerlöf

    och några till. Nu fick jag verkligen begränsa mig till de allra mest husgudiga men skulle kunna plocka in både Duras, Vallgren, Auster och Coupland mfl. Fast inte lika högt upp som de ovan nämnda. Det känns som att Moa Martinson snart kommer hamna på den där listan. Väldigt snart.

    http://www.ordochingavisor.se

    SvaraRadera
  2. Jag är inte alls något fan av Lagerlöf (ajjabajja på mig!), tyvärr. Hassen Khemiri är ju en fantastisk författare, som definitivt ligger på min lista över nästan-husgudar. Precis som Fredrik Lindström. Och ca 50 andra, haha.

    SvaraRadera
  3. Ojdå, varför är du inte något fan av Selma? Det gör mig alltid lika chockad när folk inte är det och får mig alltid att vilja fråga om de (du i detta fall) har läst Gösta Berlings saga? Ja, många äro husgudarna i bokoholisters liv, haha. Varifrån kommer citatet "thought it might sober me up"... förresten?

    SvaraRadera
  4. Det är faktiskt just Gösta Berlings saga som avskräckt mig från Selma, haha! Jag vet inte riktigt varför, och kommer garanterat ge henne fler chanser så småningom, men just den boken gick bara inte att läsa just då. Ibland blir det bara så, det matchar inte. Sen om det är jag och Selma som inte matchar, eller om det handlade om just i den stunden återstår att se.

    Citatet är från The Great Gatsby, fast jag har hänsynslöst stulit det utan att ha läst boken... Hela citaten är: I've been drunk for about a week now, and I thought it might sober me up to sit in a library.

    På tal om Auster i föregående inlägget, så kan jag inte riktigt sätta fingret på varför... Det blev bara ett ifrågasättande, vem är jag? Varför är jag just här? Vilka val kunde jag gjort annorlunda? Spelar jag någon roll alls? O.s.v. Fast jag hämtade mig rätt snart:D

    SvaraRadera
  5. Nej det är inte mkt att göra något åt om man inte gillar en författare, man kan ju inte tvinga sig själv! Livet är alldeles för kort för att läsa sådant man inte gillar eller läsa ut böcker som inte är bra. Tycker jag.

    Åh, hela citatet var ju ännu bättre, love it! Jag har också snott ett citat till min blogg, mitt favoritcitat tror jag. "play the piano drunk like a percussion instrument until the fingers begin to bleed a bit". Det är titeln på en diktsamling av my dear Bukowski!

    Vad skönt att du hämtade dig från existensens djupa funderingar :D fast det är ju en fin fördel med litteraturen. Den kan få en att relatera till sitt eget liv på ett nytt sätt. I bästa fall.

    SvaraRadera