2010: Vänner emellan - Fritiof Nilsson Piraten

Vänner emellan är en samling noveller, och det är nog så Piraten gör sig bäst. Hans romaner är underhållande och välskrivna de också, men i novellformen får hans rötter i den muntliga berättartraditionen fritt spelrum. Just den här samlingen innehåller 16 stycken noveller i olika längd, men ingendera speciellt lång. Som vanligt när det gäller Piraten (detta är baserat på en högst personlig åsikt och jag vet inte om detta är någonting allmänt vedertaget) så är det de lysande personporträtten som ger novellerna det där magiska skimret. Språket är underbart och under läsningen snarare hör man än ser texten. Det är så mycket som är så rätt med Piratens berättande; personerna, språket, humorn, igenkänningen och därtill känslan av att dessa saker verkligen kan ha hänt. Men som Piraten själv säger i novellen Stenskrift:

Saga väves på sanningens varp.

När jag läser Fritiof Nilsson markerar jag ibland så många olika citat och passager att hörnen inte riktigt räcker till, och jag måste ta till blyertspennan. Det är mycket, mycket få författarskap som ligger mig så varmt om hjärtat, och den här novellsamlingen gör mig inte besviken en enda gång. Naturligtvis håller inte alla sexton novellerna högsta kvalitet, men å andra sidan är det inte någon av dem jag inte uppskattar. Så istället för att fortsätta mata på med information om samlingen så ger jag er några av de markerade citaten, och uppmanar samtliga att med omedelbar verkan sända efter boken!

Du ser ut i synen som en ko under rumpan! Sådant och värre liknelser fick han höra och tåla. Men de grova orden gick honom förbi som det tycktes utan men. Han var drömsk, sades det.

Att vinna en fal kvinna utan guld är svårare än att övervinna dygden!

Jag har träffat flera människor med fårskallar och två med tre träben vardera men jag har bara känt en enda som haft sin egen dödsdom inom glas och ram på väggen.

Betyg: 9/10

2010: Främling på tåg - Jenny Diski

Den här boken köpte jag efter att ha blivit rekommenderad den via någon av alla de bokbloggar jag läser. Tyvärr kommer jag inte ihåg exakt vilken, annars skulle jag ha länkat till densamma som tack för tipset, men det må ju vara hänt. Eftersom den heter som den heter hade jag den i väskan, och läste bara på just tåg, eftersom jag vid tillfället pendlade en hel del.

Jenny Diski åker tåg. Genom USA. Det är en reseskildring, samtidigt som det absolut inte är det. Genom Diskis dagdrömmeri och möten med alla möjliga sorters människor får man en inblick, dels i hennes eget liv, och dels i vilka spännande möten en längre tågresa kan innebära. Dessutom ger hela boken en varm känsla medan man läser, lite som en god vän som sitter brevid en där på tåget; jag blir jättesugen på att åka iväg helt själv! Eller jag hade iallafall varit det, om det inte vore för att jag ganska nyligen slutat röka... För rökningen är en mycket stor del av den här boken, en mycket stor och viktig del! Som (numera) f.d. rökare drabbas jag då och då av nästintill oemotståndligt sug efter dessa små rara giftpinnar, som en gång varit mina såtaste vänner och Diskis beskrivningar av de olika rökvagnarna på tågen är snudd på självlysande. Jag har svårt att tro att någon som inte själv varit rökare kan förstå hur snyggt det är, men för mig blir de långa passagerna om, med och kring cigaretter och rökning både en lockelse och en liten, liten tröst.

På andra plats i listan över saker som är underbara med den här romanen kommer personbeskrivningarna. I rökkupéerna möter Diski massor med människor, en del helt ordinära, andra (för mig) ganska ovanliga. Diskis beskrivningar skapar återigen ett sug, den här gången efter att samtala med människor jag inte känner, bara för att få höra deras historia. Det var nog inte riktigt vad Diski själv ville förmedla dock, eftersom hon, enligt egen beskrivning, är en ganska osocial varelse som helst stannar hemma med sina böcker.

Hur det än vara månde så är det här absolut en roman att rekommendera. Framförallt för (suprise!) tågresor! Den är ovanlig, rolig och fascinerande, och jag funderar starkt på att läsa mer av Jenny Diski.

"Det är spriten förstår ni", suckade Raymond som för att förklara alltihop. "Men när man har förlorat allt man äger på grund av spriten har man bara spriten kvar som tröst."

Betyg: 8/10
Antal sidor: 310 (Pocketutgåva, Alfabeta Pocket)
Första meningen: "En månad efter att jag hade inlett min resa runt Amerikas periferi var jag återigen tillbaka där jag började, i den hektiska centralhallen på Penn Station, vid Madison Square Garden, i New York - "
Antal markerade citat eller passager: 6.

2010: Människor helt utan betydelse - Johan Kling

Såhär kommer det funka: böcker som lästes ut under 2010 men som inte hunnit bli omkrivna i bloggen kommer dyka upp lite då och då, under huvudrubriken "2010". Eftersom det är ett tag sedan jag läste en del av dem så kan det hända att inläggen kanske inte är de mest matiga man kan hitta, men jag ska åtminstone lägga upp lite snygga citat och ge någon form av omdöme, hade jag tänkt. Det är ingen inbördes ordning på de här böckerna, jag kommer skriva om dem lite när jag känner för det, och vi börjar här och nu, med Människor helt utan betydelse!

Magnus jobbar "inom media", som folk så ofta gör, och är inte den mest attraktive på arbetsmarknaden. I romanen får läsaren följa honom under en dag, då han går/åker omkring i Stockholm och väntar på att hans flickvän ska höra av sig, vilket hon inte gör. Det är en tunn liten roman, nästan som en novell i omfång, och går i detalj in på hur tankarna far runt i huvudet på någon.

Magnus är ganska misslyckad som person, hans abete är inte uppskattat och dessutom stressar han upp sig över den där flickvännen som inte verkar vilja höra av sig. Under romanens gång träffar han på massor med människor, och samliga möten ger mig samma känsla av fullständigt misslyckande.

Inte någon dålig roman, inte heller någon lysande. Kling kan konsten att lyfta fram en känslostämning, och jag som läsare sitter snart där och är lika frustrerad över det uteblivna telefonsamtalet som Magnus. Ändå känner jag ingen vidare relation till honom när boken är slut, vilket är lite synd eftersom jag vanligtvis gillar det här stilgreppet.

Betyg: 5/10
Antal sidor: 165 (pocketutgåva från Norstedts)
Första meningen: "Ett tunt försiktigt rasslande drar genom träden"
Antal markerade citat eller passager: Noll.

naiv. super. - Erlend Loe

Här kommer den första i en lång rad av böcker som jag läste under min semester. Eftersom jag liggar vansinnigt mycket bakom när det gäller bloggandet av lästa böcker kommer jag mest troligt inte skriva om dem alla, utan försöka börja på någerlunda ny kula efter nyår istället. Fördelen är att jag då kan skapa en kategori för "Lästa 2010", och slänga in en liten text då och då om dessa gamla böcker. Dessutom kommer jag kunna ge månadssammanställningar och annat när jag får lite ordning på kaoset.

Men nu, Erlend Loe:

Jag hade, tack vare alla lovord jag hört, väldigt höga förhoppningar på den här boken. Jag såg fram emot att läsa någonting som skulle inspirera mig bortom det oändliga, någonting som skulle stanna kvar i huvudet långt efter att sista sidan är läst. Såhär ca 4 veckor efter att jag läste den kan jag meddela att så inte är fallet. Jag är, om jag ska vara brutalt ärlig, lite besviken på den här boken.

Samtidigt är det inte alls en dålig bok. När jag försöker dra mig till minnes vad jag först tyckte om den så kan jag inte komma på någonting direkt negativt. Den är välskriven och snygg, den är lättsam att läsa och ingenting man funderar på att lägga undan till förmån för någon annan bok. Men jag kan inte riktigt komma ihåg vad den handlade om. När jag bläddrar lite i den och ströläser på sina ställen så kommer jag såklart på att den handlade om en kille som går igenom någon slags kris. Han hamrar på en bultbräda för barn och skickar med största allvar väldigt roliga listor till sin kompis. Överlag minns jag att jag fnissade lite för mig själv flera gånger under läsningen. Så det kanske är precis det som är grejen, att boken inte har någon direkt handling, utöver den här killen och hans bultbräda. I slutändan tror jag ändå att det är jag som är den felande länken i relationen mellan den här boken och mig själv, det var kanske inte min typ av bok, helt enkelt.

Betyg: 5/10

Första meningen: Jag har två vänner.

Tadaa!

Voila! Jag äger numera en fullt fungerande dator! Inte bara det, jag är dessutom en mycket stolt ägare till en bokhylla, vilket jag levt utan i flera månader. Äntligen har mina små älsklingar fått flytta ut ur lådorna igen. Jag tror att jag håller på att utveckla någon slags kärleksrelation till min nya bokhylla, jag kan nämligen inte sluta titta på den. Full av böcker är den (nästan) också, fina små guldkorn.

Det är en ganska märklig hobby att ha, med tanke på hur många timmar man lägger ner på sin läsning. Inte för att jag ångrar någon av de timmarna, men ändå. Jag lägger långt mer tid på att läsa än jag lägger på att umgås med mina vänner, till exempel.

Nåväl, detta var ett litet stickinlägg för att meddela omvärlden att jag nu är på fötter igen. Förhoppningsvis kommer det upp ett längre och mer givande inlägg redan imorgon, för just nu ska jag sätta mig och titta på min bokhylla, samt läsa lite i Vi Läser.

Söndagsenkät

Jag SKA köpa en ny dator. Jag har fått pengar i julklapp och ska, ska, SKA köpa en. Förhoppningsvis imorgon om jag kan övertala min far om att det är en bra idé att göra ett snabb-stopp på lämplig butik på väg till IKEA. Snälla pappa, snälla!

Men tills dess håller jag mig till att besvara min första Söndagsenkät.

1. Din kvinnliga favoritkaraktär?
Egentligen borde jag ju svara Ronja från Ronja Rövardotter. Men det gör jag inte, jag svarar istället Lovis från Ronja Rövardotter. Lovis är skithäftig, jag gillar henne verkligen. Snacka om en kvinna som lever i en mansdominerad värld, men det hindrar henne knappast från att driva sin vilja igenom. Om jag fick välja min mamma skulle jag välja Lovis. Fast min mamma är nog lite lik Lovis redan, så det kanske inte är så konstigt.
2. Favoritnovell eller novellsamling?
Hjälp! Jag tycker jättemycket om att läsa noveller och novellsamlingar, men jag har inte läst många nog att kunna plocka en favorit än... Fast jag tycker löjligt bra om The fall of the house od Usher av Poe.
3. En bok som gjorde dig besviken?
Massor, men Stjärnor utan svindel är definitivt en av dem. Och Alkemisten, som jag fått höra så väldigt mycket om, men som jag radikalt nog kastade i papperskorgen efter läsningen.
4. Favoritfilmatisering?
Töntigt nog; Harry Potter-filmerna. Och Sleepers, för boken är faktiskt inte speciellt bra alls, men filmen är riktigt bra!
5. Favorit romance-bok?
Inte min genre, alls. Vet knappt vad genren innebär, nu när jag tänker på det.
6. Vilken var din älsklingsbok som barn?
Barbapapas nya hus, lätt!
7. Favoritcitat? (Ur vilken bok?)
"Saga väves på sanningens varp", ur novellen med samma namn av Fritiof Nilsson Piraten.
8. En bok du länge velat läsa men fortfarande inte läst?
Nå, detta kan ju bli långt. Men alla o-lästa böcker jag har av Paul Auster, alla olästa jag har av Piraten och säkert flera hundra andra romaner.
9. En bok du önskar fler människor hade läst?
Berättelsen om Pi, en läsupplevelse som ingen i världen borde sakna.
10. En karaktär du bäst kan relatera till?
Ack, som jag skulle vilja komma med ett klockrent svar här! Men tyvärr, jag kan verkligen inte komma på någon.
11. Bästa öppningsscenen i en bok, vilken?
Här kommer jag inte heller på någonting, förutom det duktigt klychiga svaret öppningscenen i Bombi Bitt och jag. Fast det vill jag inte svara.
12. Mest överraskande twisten eller slutet?
Det kan man ju inte avslöja här! Fast jag kan ju säga att boken redan nämnts i den här enkäten;)
13.Favorittitel?
Dumskallarnas sammansvärjning, fast jag inte läst ut boken än. Sen gillar jag A spot of bother också!
14. En bok alla hatade men du gillade?
Jane M. Auels böcker. Fast jag var vid tillfället nybliven tonåring, så jag vet inte om det riktigt räknas.
15. Din absoluta favoritbok ever?
Jag tänker inte välja, faktiskt. Det är omöjligt - en läsupplevelse påverkas ju av en annan!

Sådärja, lite läsning! Om alls går som jag vill kommer det finnas långt fler möjligheter för mig att uppdatera efter imorgon, och tro mig, det ligger högvis med böcker som väntar på att avhandlas i bloggen. Dessutom har jag massor med idéer för andra bokrelaterade inlägg. Dessutom ska stackars tålmodiga Tekoppen få listan som jag lovade henne långt innan december, jag ber tusenfalt om ursäkt för förseningen!

Post-Semester

Oj oj oj!

Jag har haft en underbar och välbehövlig semester, med massor av bra böcker dessutom! Tyvärr kommer det dröja länge innan det blir någon större aktivitet på den här bloggen igen, för de kommande veckorna är jag helt bokad. Jag ska flytta, göra en lång inrikesresa i tentamens förtecken och har dessutom ingen dator när jag väl kommer hem igen eftersom min är hel-paj. Så bloggen kommer vara väldigt tyst ett tag framöver. Jag ska försöka få till ett inlägg eller två, men det kommer inte bli några längre stycken. Men sen, när jag kommit i ordning och hittat en dator som inte är megadyr, då jävlar! Det är ingen liten bokhög som väntar på att skrivas om!